Pust...

Jobba, jobba och jobba... Känns tungt men det är sista dagen den här vecka i morgon. Har jobbat 8-21 hela veckan... eller ja iofs jobbade jag eftermiddag i måndags men endå...

Fick mig en rejäl tankeställare igår... Min brukare hade frågat mig större delen av dagen vad som var fel och jag förstod inte vad hon menade (hon vet hur det är/har blivit mellan mig och Daniel) Till slut sa hon rakt ut att jag inte är mig själv längre... helt likgilltig och tyst. "Jag har inte sätt dig skratta på 3 veckor nu" Och då gick det upp för mig att allt det här med ekonomin och Daniel håller på att knäcka mig och jag får så grymt dåligt samvete av att veta att det går ut över dem. De är ju mer än ett jobb, jag finns där för att deras vardag ska fungera så smidigt som möjligt... Jag MÅSTE gå vidare nu.

Det som har hänt har hänt och HAN har redan gjort sitt val. Jag kan inte göra någonting åt det och HAN lider knappast av att min vardag och mitt liv inte fungerar (han ler snarare åt det). För min och mina käras skull måste jag släppa taget och bli den tjej jag var innan HAN kom in i mitt liv. Jag ångrar inte en sekund med HONOM men HAN har lagt skulden på mig. Hur gärna jag än vill skylla på det alkoholen så har HAN till viss del rätt. Jag sumpade det vi hade för att jag inte klarar att hantera alkoholen under de formerna. HAN sumpade chansen att få det bra igen genom att skaffa en ny, även om det nu var för att såra mig eller ej så är det för sent. Det kan aldrig bli vi igen, vi har sårat varandra för mycket, tyvärr.

Jag ska inte sitta här och ljuga, självklart kommer HAN alltid att ha en plats i mitt hjärta och någonstans hoppas jag väl fotfarande att HAN bara "leker av sig" lite men hur man än vrider och vänder på det så kommer HAN aldrig kunna släppa att HAN gett mig fyra (i hans ögon 2 i mina) chanser och hur ska jag kunna leva med ovisheten av vad HAN egentligen gjorde i Uppsala och nu...? Hur ska vi då kunna börja om?


Jag saknar mig själv (hur dumt det än låter) och mitt liv. Jag vill leva och ha kul igen! En fungerande vardag, ett jobb jag trivs med och vänner jag trivs med. Har allt utom en fungerande vardag! :-)


Nu går jag vidare...


Kommentarer
Postat av: Titti

Stå på dig gumman!!! Du är en toppen tjej! Du var det innan honom och behöver inte honom för att vara det!!! Titta dig själv i spegeln, le lite och säg högt för dig själv:

Titta vad han har gått miste om! Han hade chansen att få en toppentjej, men sumpade den. Han får skylla sig själv!!!

Kramar!!!

2007-11-23 @ 09:34:05
URL: http://www.gladafamiljen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0