Jättemånga tankar...
... känner mig helt slut mentalt... förvirrad... tom... ensam. Har knappt sovit någonting i natt och det har hänt mycket men det mesta är positivt så jag borde vara glad ju.
Igår var jag på rekruteringsmöte (trodde det bara var att skriva under mina papper till nya företaget men det blev lite intervju och prat om gammalt & nytt) Känns rent spontant som en nystart och ett starkt team så att man inte själv ska behöva dra lasset och dessutom är killarna hyper seriösa så jag tror att det här kan bli kanon bara allting fungerar i praktiken. Ska bli skönt att ha en fungerande ledning/chef och känna att man får och kan säga vad man vill utan att det ska snackas en massa skit. Vi kommer att träffas ialafall en gång i månaden och sen ha ett gruppmöte per månad också. Löner och allt annats såg bra ut så nu väntar jag bara på schema så kör vi igång den 1:a.
Blir ju lätt så att det blir en massa skitsnack/skvaller när det är bara tjejer på jobbet, tyvärr. Killar är ärligare och verkar inte rädda för vad folk tycker och då fungerar saker och ting på ett helt annat sätt (bättre). Jag och kollegan ska få en ny kollega också och hon lär inte heller ha några problem med "öppenheten" tack vare att hon arbetat för en av cheferna innan.
Pratade med Janne nyss. Han var lite omtumlad och det förstår man ju, men som du sa han är ju faktiskt inte död Känns bara skönt att kunna finnas där också lyssna, du vet var jag finns gubben!
Att livet kan vara så kort. Visst, Kim blev "bara" förlamad men det kunde ha gått riktigt riktigt illa. På några sekunder inträffar någonting som förändrar ens liv radikalt. Bara att acceptera att aldrig mer kunna gå igen...? Jag är imponerad av alla som faktiskt orkar resa sig igen och acceptera sitt öde och faktiskt lever ett aktivt och värdefullt liv! Men man får sig en rejäl tankeställare. Det kanske är dax att se saker och ting för vad de är och inte tjafsa om småsaker? Kanske inte vara osams med tanke på att du vet aldrig när livet tar slut. Lev varje dag som den sista.
Känns tungt att lämna Mariuelund den här veckan... kommer sakna det!
Jag har gjort min första tabbe... jag blev uppringd imorse av en kollega. Tydligen så har jag gett en vårdtagare waran på fel sätt. Jag gav vårdtagaren en tablett ur burken men det fanns färdigdoserat i "bubblor". Nu ringde chefen nyss och frågade vad som egentligen hänt och jag berättade som det var. Det stod bara att jag skulle ge henne waran och då när det står waran på burken tar man väl den? Chefen förstod mig men distriktsköterskan sa att det inte ska finnas någon burk där... Det är en kommunikationsmiss och jag får stå för det och skriva en avvikelse, men det känns förjävligt! Typiskt att det ska hända sista veckan! Men iofs bättre nu än senare.
Alla fina kollegor; Tack för allt ni lärt mig i sommar! Ni har lärt mig massor om bemötande och gett mig tips och råd! Ni är underbara!
Tack till alla sommarvikarier! Underbart kul att arbeta med er! Vikarierna sommaren 2008
& Alla underbara pensionärer! Ni är sååå gulliga och har upplevt så mycket och kan verkligen berätta massor om livet i sig. Vet inte hur många gånger jag fått höra lev livet medan du är ung, du har gott om tid att fundera senare!
Jag kommer aldrig glömma er. (Men jag tänkte komma tillbaka då & då och jobba extra)
Caroline var över igår och fixade mitt hår. Nu har jag långt mörkt hår! Tyvärr blev mitt eget hår lite väl mörkt men det blir bättre om nån vecka. Ska fixa bilder snart.
Även om det gör ont ska jag försöka glömma och gå vidare nu. Livet är för kort för att man ska tjafsa sig igenom det... Blir man sårad här och där får man ta smällen och resa sig upp igen!
Nu ska jag ta en snabbdusch, äta lunch och förbereda mig på jobb... jobbar ikväll sen har jag bara 2 pass kvar... ;-(
Puss
Igår var jag på rekruteringsmöte (trodde det bara var att skriva under mina papper till nya företaget men det blev lite intervju och prat om gammalt & nytt) Känns rent spontant som en nystart och ett starkt team så att man inte själv ska behöva dra lasset och dessutom är killarna hyper seriösa så jag tror att det här kan bli kanon bara allting fungerar i praktiken. Ska bli skönt att ha en fungerande ledning/chef och känna att man får och kan säga vad man vill utan att det ska snackas en massa skit. Vi kommer att träffas ialafall en gång i månaden och sen ha ett gruppmöte per månad också. Löner och allt annats såg bra ut så nu väntar jag bara på schema så kör vi igång den 1:a.
Blir ju lätt så att det blir en massa skitsnack/skvaller när det är bara tjejer på jobbet, tyvärr. Killar är ärligare och verkar inte rädda för vad folk tycker och då fungerar saker och ting på ett helt annat sätt (bättre). Jag och kollegan ska få en ny kollega också och hon lär inte heller ha några problem med "öppenheten" tack vare att hon arbetat för en av cheferna innan.
Pratade med Janne nyss. Han var lite omtumlad och det förstår man ju, men som du sa han är ju faktiskt inte död Känns bara skönt att kunna finnas där också lyssna, du vet var jag finns gubben!
Att livet kan vara så kort. Visst, Kim blev "bara" förlamad men det kunde ha gått riktigt riktigt illa. På några sekunder inträffar någonting som förändrar ens liv radikalt. Bara att acceptera att aldrig mer kunna gå igen...? Jag är imponerad av alla som faktiskt orkar resa sig igen och acceptera sitt öde och faktiskt lever ett aktivt och värdefullt liv! Men man får sig en rejäl tankeställare. Det kanske är dax att se saker och ting för vad de är och inte tjafsa om småsaker? Kanske inte vara osams med tanke på att du vet aldrig när livet tar slut. Lev varje dag som den sista.
Känns tungt att lämna Mariuelund den här veckan... kommer sakna det!
Jag har gjort min första tabbe... jag blev uppringd imorse av en kollega. Tydligen så har jag gett en vårdtagare waran på fel sätt. Jag gav vårdtagaren en tablett ur burken men det fanns färdigdoserat i "bubblor". Nu ringde chefen nyss och frågade vad som egentligen hänt och jag berättade som det var. Det stod bara att jag skulle ge henne waran och då när det står waran på burken tar man väl den? Chefen förstod mig men distriktsköterskan sa att det inte ska finnas någon burk där... Det är en kommunikationsmiss och jag får stå för det och skriva en avvikelse, men det känns förjävligt! Typiskt att det ska hända sista veckan! Men iofs bättre nu än senare.
Alla fina kollegor; Tack för allt ni lärt mig i sommar! Ni har lärt mig massor om bemötande och gett mig tips och råd! Ni är underbara!
Tack till alla sommarvikarier! Underbart kul att arbeta med er! Vikarierna sommaren 2008
& Alla underbara pensionärer! Ni är sååå gulliga och har upplevt så mycket och kan verkligen berätta massor om livet i sig. Vet inte hur många gånger jag fått höra lev livet medan du är ung, du har gott om tid att fundera senare!
Jag kommer aldrig glömma er. (Men jag tänkte komma tillbaka då & då och jobba extra)
Caroline var över igår och fixade mitt hår. Nu har jag långt mörkt hår! Tyvärr blev mitt eget hår lite väl mörkt men det blir bättre om nån vecka. Ska fixa bilder snart.
Även om det gör ont ska jag försöka glömma och gå vidare nu. Livet är för kort för att man ska tjafsa sig igenom det... Blir man sårad här och där får man ta smällen och resa sig upp igen!
Nu ska jag ta en snabbdusch, äta lunch och förbereda mig på jobb... jobbar ikväll sen har jag bara 2 pass kvar... ;-(
Puss
Kommentarer
Trackback
