Nu vill jag inte längre
Jag har inte uppdaterat på länge, mesta dels för att det bara blir massa gnäll men nu behöver jag få ur mig lite!
Min chef har sagt upp sig... hon har för mycket privat att lösa och jag förstår att hon måste ta tag i det och det blir för mycket med jobbet också.
Regionschefen kom och hade möte, och det var hon som släppte bomben. Jag blev så klart chockad och sa inte så mycket men hann tänka "oj, då blir jag butikschef" men ack så fel jag hade... "Du kommer få en ny chef från en annan butik, hon har varit på mig ett halvår om att hon vill bli förflyttad och vi vill inte förlora henne, men du ska inte vara orolig, det blir inga större förändringar för dig"
Chockad och ledsen gick jag ut i butiken igen men klarade inte av det, jag började gråta... först slutar min chef, som för övrigt har varit den enda chefen jag verkligen kommit överens med, och sen får man höra att någon annan kommer och tar "min" tjänst.
Jag trodde att jag atomatiskt skulle få tjänsten för att jag är förste säljare och det är ju andre chef... känns som om jag inte duger. Hur mycket jag än kämpar och visar att jag vill lära mig och kan och alltid ställer upp och jobbar så händer det ingenting!
Det värsta är att det inte är första gången... ur & penn, Shell och personlig assistent... hur mycket jag än ansträngde mig kom jag aldrig längre... varför kämpa...?
Jag måste ju ge den nya chefen en chans och försöka göra det bästa av situationen, vi ska på kick off med företaget i augusti så då får vi ju en chans att lära känna varandra. Det kanske blir jätte bra, vem vet?
När jag ändå gnäller så måste jag ju säga att det fortfarande känns väldigt ensamt... känns som om jag (eller vi) inte har några vänner kvar i Eskilstuna... ingen hör av sig längre och jag börjar tröttna på att ringa folk hela tiden!
Vart tog allihopa vägen...?
Jag har iallafall världens bästa sambo! <3
Nu ska jag försöka få någonting gjort innan jobbet!
Puss & Kram
Min chef har sagt upp sig... hon har för mycket privat att lösa och jag förstår att hon måste ta tag i det och det blir för mycket med jobbet också.
Regionschefen kom och hade möte, och det var hon som släppte bomben. Jag blev så klart chockad och sa inte så mycket men hann tänka "oj, då blir jag butikschef" men ack så fel jag hade... "Du kommer få en ny chef från en annan butik, hon har varit på mig ett halvår om att hon vill bli förflyttad och vi vill inte förlora henne, men du ska inte vara orolig, det blir inga större förändringar för dig"
Chockad och ledsen gick jag ut i butiken igen men klarade inte av det, jag började gråta... först slutar min chef, som för övrigt har varit den enda chefen jag verkligen kommit överens med, och sen får man höra att någon annan kommer och tar "min" tjänst.
Jag trodde att jag atomatiskt skulle få tjänsten för att jag är förste säljare och det är ju andre chef... känns som om jag inte duger. Hur mycket jag än kämpar och visar att jag vill lära mig och kan och alltid ställer upp och jobbar så händer det ingenting!
Det värsta är att det inte är första gången... ur & penn, Shell och personlig assistent... hur mycket jag än ansträngde mig kom jag aldrig längre... varför kämpa...?
Jag måste ju ge den nya chefen en chans och försöka göra det bästa av situationen, vi ska på kick off med företaget i augusti så då får vi ju en chans att lära känna varandra. Det kanske blir jätte bra, vem vet?
När jag ändå gnäller så måste jag ju säga att det fortfarande känns väldigt ensamt... känns som om jag (eller vi) inte har några vänner kvar i Eskilstuna... ingen hör av sig längre och jag börjar tröttna på att ringa folk hela tiden!
Vart tog allihopa vägen...?
Jag har iallafall världens bästa sambo! <3
Nu ska jag försöka få någonting gjort innan jobbet!
Puss & Kram
Kommentarer
Trackback
